Vem har någonsin hört talas om olycklig vänskap?

Hon satte ner foten i sanden och lät de små, slippade sandkorna sippra igenom mellan tårna. Hon höjde sitt huvud mot solen och kisade med ögonen när de starka strålarna möte hennes blick. Hennes läppar smakade salt och solen kysste hennes kropp.
Vinden blåste genom hennes hår och likt en tornado svepte den runt hennes kropp när hon ställde sig upp..
En av de blåa roserna som växte tätt intill hade hon brutit av och placerat i sitt hår. Jag kunde känna en svag doft av rosor och sandelträ när jag passerade henne. Jag kunde inte släppa min blick.
När hon steg upp ur vattnet rann vattendropparna som i små kanaler längst hennes kropp. Naturen lekte med hennes former och hon spelade med.
Det var vackert.

I wouldn’t stop it if i could/ Holsner